Svenonis

Laurentius Svenonis ; den förste lutherske kyrkoherden i Säbrå.

Laurentius Svenonis levde under åren 1507 – 1579. Han gifte sig 1541 med Margareta Engelbrektsdotter Janzonia.

I sin ungdom skall Laurentius ha insatts i kloster och lärt sig läsa och skriva och tillvändes klosterlevnaden. Han kom därefter till Fransiskanerna i Uppsala och tjänstgjorde i domkyrkan.

Under början av 1500-talet inträffade följande viktiga händelser som kom att påverka Laurentius Svenonis hela livssituation: 1517 hade Martin Luther anslagit sina ” 95 teser om avlatens innebörd ” på slottskyrkans port i Wittenberg. Med teserna ville Luther inleda en öppen dialog om avlatshandeln. Han sammanfattade här sina synpunkter på avlaten och lade fram sin egen syn på människans förhållande till Gud. På Västerås riksdag 1527 togs beslutet om Gustav Vasas stora kyrkoreduktion. Kyrkliga egendomar, som tidigare avsöndrats till den romersk-katolska kyrkan i Sverige, bl a genom förläningar och donationer, drogs då in till kronan. En konsekvens blev att ett nytt nationellt trossamfund sedermera Svenska kyrkan bildades. Reformationen markerar medeltidens slut i Sverige. Sverige blev genom reformationen protestantiskt.

Vid reformationens början begav sig Laurentius Svenonis till Stockholm och blev Olaus Petris lärjunge. Olaus Petri bidrog starkt till att införa reformationen i Sverige. Efter en tid i Stockholm sänds Laurentius Svenonis till Norrland för att befrämja den nya kyrkoordningens införande och han blev den förste protestantiske kyrkoherden i Säbrå 1543. Han arrenderar några av de till kronan indragna kyrkjordarna i Säbrå. En intressant uppgift visar att han vid taxeringen till Älvsborgs lösen 1571 uppgivit att ” hans egendomar, förutom personliga tillhörigheter i hushållet, ägde 13 kor, 10 ungnöt, 20 bockar och getter, 12 får, 12 svin, 4 hästar och 1 sto. Sammanlagda värdet uppgick till 1279 mark, varav tiondedelen uttaxerades för Älvsborgs lösen ”.

Laurentius Svenonis fick, som man känner till, fyra söner.

Sven  Militär, övriga uppgifter saknas ännu.

Engelbertus  1542.- 1621. Kyrkoherde i Säbrå efter fadern slutligen kyrkoherde i Nederluleå.
Engelbertus gifter med Elisabet Andersdotter, vars mormors farfars farfar var
Olof ”den gamle” som var stamfar för den så kallade Buresläkten.
Sönerna Andreas, Jonas och Olof blir grunden till adelssläkten Bure men märk
väl de adlades inte Bure utan bar redan släktnamnet innan de blev adlade.

Engelbertus barn :
Andreas  1571 – 1646 i Stockholm och  begravd i Husby-Långrunda.
Den svenska kartografins fader, krigsråd mm. Adlad 1624.

Lars  1573 -1612. Kyrkoherde på Riddarholmen, Stockholm ( svärfar till Georg Stiernhielm)

Jonas 1575 – 1655. Riksantikvarie, Riksarkivarie, diplomat och riksdagsman.
Adlad 1624.

Olof  1578 – 1655 i Åbo. Livmedikus, stadsplanerare. Adlad 1621

Magdalena  1581 – 1668  Gift med Zakarias Jonae, kyrkoherde i Själevad.

Anna 1588 – 1665 gift med Axel Hansson (adlad Kewenbrink) vice hovrättspresident i Åbo.

Erik 1597 – ?? levnadsöde ännu okänt.

Petrus  övriga uppgifter saknas ännu.

Johannes 1548. – 1603. Kyrkoherde i Själevad och Säbrå.
Johannes (Hans) Laurentiis barn:

Jakobus Hansson 1582 – 1642. Professor och biskop i Strängnäs.

Kristina / Kerstin, gift 1 – Måns Ericson, gift 2 Carl Persson, Landsskrivare i Ångermanland.

Lars Hansson 1583 – 1626. Bonde i Brunnäs, Säbrå.

Kristoffer Hansson 1589 – 1656 ”Stor-Kristoffer” Bonde, Länsman, Riksdagsman , Landstingsman samt höll gästgiveri i Helgum , Säbrå.

Margareta Hansdotter 1594 – 1657 i Leksand. ”Stormor i Dalom”.

 

 

 

 

 

Senaste inläggen